Äntligen fått sova 🙃
Har hållt min kropp i gång några dagar, ofrivillig men välkommet. Har renoverat och vart i väg. I går var min hjärna och kropp så trött att jag somnade utan att ens lägga mig till rätta för det. Det var sååå härligt och välkommet. Jag sov så djupt, vaknade några gånger under natten av värk i händerna men somnade om lika snabbt. Tack!
I dag har varit ännu en aktiv dag men ändå mer vilande. Barnen kom hem igen 💗 Älskade ungar! Men det är fortfarande tomt utan min man. Saknar hans trygga famn att somna i. Saknar hans lugnande ögon.
Vi spelade spel och myste framför tv.n med kvällsmat innan det var läggdags.
I dag har jag för första gången på väldigt länge känt mig som en "normal" person. Någon som är aktiv, social, lagar mat, umgås med barnen i ett lugnt tempo. Inte mamman som bara är sjuk.
Jag vet att allt finns kvar precis under ytan för att hoppa fram så fort stressen infinner sig. Men i dag är det bra, det är en vanlig dag. Förstår ni? Vanlig?! !!!
